född 2 november 1858, död i december 1932, var en svensk idealistisk konstnär. Krouthen föddes i Linköping och var son till handlaren Conrad Krouthen och Hilda Åberg. Släkten Krouthen kom från Norrköping och flera generationer hade arbetat som tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades genom att varubeteckningen Krut-tenn förfranskades till Krouthen. Conrad Krouthen kom till Linköping 1850 och startade en manufakturaffär vid Stora torget. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg. Krouthen kunde växa upp i ett välmående hem och han fick börja skolan på läroverket i Linköping. Vid 14 års ålder slutade han skolan och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en atelje vid St. Larsplan. Krouthen fick lära sig grunderna i både målning och fotografering och vid 16 års ålder började han på Konstakademiens principskola i Stockholm 1875. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot och profiler, djur och växter. Efter de tre åren fick Krouthen fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" teckna efter levande model och i "Landskapsskolan" fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthen lärde känna konstnären Edvard Perseus. Perseus var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen.  Related Paintings of johan krouthen :. | Vallflicka i sommarlandskap | skagens sonderstrand | flicka klattrar over statta | fran malmen, | Three reading women in a summer landscape |
Related Artists:
johan gustaf sandberg
Johan Gustaf Sandberg, född 1782, död 1854, var målare; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845?C1853. Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri, med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han målade också en mängd porträtt. Sandberg blev 1794 elev i konstakademins principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och tjänade pengar genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademin, som hade sin medelpunkt i "Sällskapet för konststudium". Tvisten med akademin lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blev ordinarie professor 1828. Däremot hade han aldrig tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern. Han utförde teckningarna till praktverket "Ett år i Sverige" (1827 -35) med bilderna graverade under Christian Didrik Forssells ledning och texten skriven av Anders Abraham Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholms slott målade Sandberg folktyper och folkdräkter. Åtskilliga porträtt utförde Sandberg för det praktfulla "Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer", som han utgav 1835?C42 (100 porträtt, litograferade av J. Cardon).
Akfred Diwning Fripp,RWS
1822-1895
DARET, Jacques
Netherlandish Northern Renaissance Painter, ca.1404-1470 was an Early Netherlandish painter born in Tournai (now in Belgium), where he would spend much of his life. Daret spent 15 years as a pupil in the studio of Robert Campin, alongside Rogier or Rogelet de le Pasture (assumed by scholars to be Rogier van der Weyden, both words meaning "field" or "meadow" in French and Dutch respectively), and afterwards became a master in his own right. He became a favorite of the Burgundian court, and his patron for 20 years was the abbot of St. Vaast in Arras, Jean de Clercq. Though many works of Daret are mentioned in Jean de Clercq's account books, only four panels of Daret's works are known to have survived: all are from the so-called Arras Altarpiece or Saint-Vaast Altarpiece, painted for the abbot between 1433 and 1435. These paintings show a striking resemblance to the Flemish realism of the Master of Flemalle. This is argued by most scholars to be evidence that the Master of Flemalle was Daret's master, Robert Campin. Daret features rather more in the art historical debates over his period than the merit of his work alone would justify because he is relatively well-documented, and in particular can be securely identified as the creator of the altarpiece mentioned above, as well as a pupil of Campin. The stylistic similarity between him and the Master of Flemalle is therefore crucial evidence in the identification of the latter with Campin. This then becomes an important connection in establishing a link between Robert Campin/the Master of Flemalle and his other major pupil,